Norema (Eric Joos)

Eric Joos f1909

01
Noremalogo_04

Erik Joos f1909 grundade företaget ”Nordsvensk reklamservice

Företaget tillverkade och sålde skräddarsydda reklamskyltar, bl.a större fasadskyltar. Han hade problem att frakta dessa större fasadskyltar vid sina säljresor, och uppfanns själv en lösning. Han konstruerade ett tackräcke till bilen där dom stora skyltarna kunde fraktas. 

Han hade problem att frakta dessa större fasadskyltar vid sina säljresor, och uppfann själv en lösning. 
Eric konstruerade då ett tackräcke till bilen där dom stora skyltarna kunde fraktas. Takräcken var en produkt som överhuvudtaget ännu inte var uppfunnen. 

Tyngdpunkten gled så småningom mer och mer över till mekanisk tillverkning och bort från reklamen. I samband med detta byttes företagsnamnet till Norema
(No = Nordisk, Re = Reklam, Ma = Malung)

Huvudfabriken Grimsmyrheden

Eric Joos Startade verksamheten i detta hus, i en "garderob" i huset rakt fram på bilden.
På bilden Alice Joos, Arnold och faster Jos Anna

Han startade att göra skyltar i den lilla garderoben men flyttade snart till ett utrymme i fjöset. Takräcken blev snabbt en stor produkt. Takräckena marknadsfördes under namnet "Topp-Lass"

Det fanns i och för sig redan takräcken, men de var av typen som svetsades fast permanent. Justeringsbara & avtagbara ställ var helt nytt. Eric var först i världen med dessa.
Det blev ifrågasatt om man fick köra med sådana anordningar som var löstagbara. Problemet togs upp av motsvarigheten till trafiksäkerhetsverket, som skrev in trafikförordning att: ”Takräcke av typen ’Topp-Lass’ fick användas på bilar”

 

  

Den förste som anställdes på Norema var Niss Gunnar Persson f1910.


 

Interiörbilder från fabriken i Grimsmyrheden
Allt eftersom utökades verkstaden.

Plåtverkstaden

 

Plåtverkstaden

 

 

Ovanvåningen i stora verkstaden. Tillverkning av verktygslådor

 

 

Plåtverkstaden, ovanvåningen

 

 

Källarvåningen stora verkstaden

 

 

 

Måleriet, södra delen av stora verkstaden.
Det var här som den brand som ödelade fabriken började.

 

 

Måleriet (Fristående hus)

 

 

Ovanvåningen i stora verkstaden. Montage av verktygslådor. Norema levererade totalt 1 miljon verktygslådor genom åren

 

 

Snickeriet i "fjöset". Planhyvel

 

 

Stora Verkstaden i vitt till vänster i bilden

 

 

"Skryt-teckning" på brevpapper. Ofta framställdes en fabrik som större än i verkligheten på trycksaker likt denna

 

 

 

Lokalerna var ganska trånga, här fick man hålla till utomhus i gruset

 

 

 

Byggnadernas placering Grimsmyrheden

Kartbild med placering av husen och dom olika fabriksbyggnaderna. Kartan gjord av Arnold Joos 2016
Blått "X" visar trolig placering av fotografen vid fototillfället
Blå pil visar ungefärlig riktning för respektive foto

 

    

 

 

 

    

 

 

     

 

 

    

 

    

 

    

 

    

 

   

 

    

 

    

 

 

 

    

 

25-årsfirande på Skinnargården

Norema firar 25år med stort kalas på nybyggda Hotell Skinnargården 1957

 

Inbjudan till 25-årsbanketten

 

 

Personalen i trappen Hotell Skinnargården

 

Personalen i trappen Hotell Skinnargården (Namnen inskrivna i bilden)

 

 

 

Tidningsartikel om jubileumsfesten

Brand på Grimsmyrheden

1964 så brann det för andra gången på Norema i grimsmyrheden. Denna gången ödelades verkstäderna där nästan helt. Vid den första branden 1951 hade bara båttillverkningen drabbats. 

 

Bild från branden i Grimsmyrhedsfabriken 1964

 


Maskiner för tillverkning av takräcken hade funnits både i Enköping och på Grimsmyrheden. I och med branden så låg den tillverkningen nere uunder en lång tid

Efter en tids drift i dom nya lokalerna började det även brinna där
Den gången var brandchefen och Länsbrandchefen på plats och kunde se med egna ögon hur det pyrde i en skottkärra där vi hade skottat ihop färgrester
Det visade sig att den färgen som vi använde var självantändande under vissa förhållanden.
I det gamla måleriet hade vi sprutat utan vattenridå, med en enkel utsugsfläkt i en träbyggnad.
Vi var jätteglada över att detta kom fram, då vi blev rentvådda från alla eventueklla misstankar kring brande i den gamla verkstaden

Det såg ju mystiskt ut då vi hade byggt nytt och den gamla risiga fabriken brann ner precis kring flytten

Enköpingsfabriken

 

Norema. Enköpingsfabriken

 

Fabriken i Enköping som efter hand byggdes ut. Som mest jobbade 50 man på denna fabrik. Erik Joos flyttade till Enköping och styrde verksamheten på plats. Arnold blev platschef på Norema i Malung

 

 

Arnold Joos framför Noremaskylten i Enköping som hans far Erik Joos tillverkat. Arold reste till Enköpingsfabriken var 14:e dag

 

Enköpingsfabriken byggde takräcken. Här en utställning vid entrén

 

 

 

 

 

Arnold Joos kollar bokföring och kalkyler

 

 

 

 

Valsmaskin

 

 

Bilder inifrån verkstaden. Högvis med takräcken vid en press-svets

 

 

Delar av personalen

 

 

 

 

 

 

Salafabriken

 

Norema. Salafabriken

Norema fanns i Sala mellan 1953-56
I fabriken tillverkades mest sängar.

När marknaden höll på att mättas på sängar flyttades produktionen till Enköping (1956) och fabriken behövdes inte längre. Den hyrdes ut till fångvården som fängelse

 

 

Inne i Salafabriken

Inne i Salafabriken

 

Tidningsartikel om Norema ur Sala Allehanda 1956

Fabriken i Köpenhamn

Norema Köpenhamn

1959 Öppnade portarna för fabriken i Köpenhamn. Norema hade under en tid sålt mycket takräcken i Norge, och ville expandera till Danmark.
Danmark hade dock höga tullar varför man bestämde sig att tillbverka inom landet för att undvika tullen.
Fabriken låg i Fredensborg, 3,5 mil norr om Köpenhamn, strax utanför Humlebæk
ca 10 personer jobbade på fabriken

 

 

Tidningsnotis Falukuriren 8 April 1959 

Nya fabriken Grönland

Norema. Nybygge Grönland

 

Planerna var initialt att den nya fabriken skulle ligga i Enköping. Kontraktet med staden var färdigt att skrivas på när Arnold lyckades övertyga alla att den istället skulle byggas i Malung (Banken, Länsstyrelsen, kommunen och resten av familjen var initialt emot att bygga fabriken i Malung).

"Det var faktiskt bra jag ensam som ville bygga en fabrik på 6 000 kvm i Malung. Då alla andra var emot mig och att jag inte var vuxen att dra i land ett så stort projekt var det svårt att som ung pojke driva frågan ensam. Självfallet var det svårt att inte tvivla på sig själv. Var det verkligen bara jag som hade rätt och alla andra som hade fel ? Först och främst var det min mor som var emot, även min far var emot, om än inte lika mycket. 
Malungs kommun var den svåraste motståndaren. Kommuen sa "Alla andra företag i socknen har alltid skaffat sina tomter själva så det får ni också vi göra." Det var de borgerliga i kommunen som var de största motståndarna. Men även de på vänstersidan var mycket tveksamma. 


Det är viktigt att notera att vi inte var ute efter några kommunala bidrag. Lokaliseringsbidrag var ännu inte uppfunna. Sådana bidrag kom först några år senare då Jofa byggde. Vi behövde bara kommunens hjälp med att ändra på stadsplanen så den planerade Lisagatan drogs lägre norrut, där den ligger nu, mot den framtida Europavägen. Enligt dåvarande stadsplan skulle Lisagatan gå upp vid Hembygdsgården. Hanssons skinnfabrik måste rivas. Vi köpte den av kommunen och använde den som personalrum något år. Vi betalade ett marknadsmässigt pris både för Hanssons och för industritomten per kvm. Tomtpriset var detsamma för oss som kommunens pris för villatomter."

Platsen för det då planerade bygget. För orientering i bilden ligger skinnarvallen långt upp till höger på bilden. Fabriken blev byggd hitom till höger och utanför bild

 

Arnold Joos uppe i en telefonstolp för att fotografera gärdet där fabriken senare skulle byggas (Fotot ovanför)

 

 

 

Teckning av fabriken gjord av Rolf Jansson baserat på ritningsunderlaget

 

 

 

Fabriken i Enköping som aldrig blev byggd och istället byggdes i Malung
Ritning skala 1:200 från 1960

 

Arnold Joos vid ritningen av Enköpingsfabriken.

Ritning Enköpingsfabriken.

 

Bildspel med foton från bygget av den nya fabriken
Fotograf bygget av den nya fabriken Ivan Andersson Storbyn om ej annat anges

« 1 of 4 »

 

Tidningsurklipp om bygget av Noremas nya fastighet. 
Klippet från B.G Nordqvist

 

 

 

 

 

 

Noremaskolan

Norema anordande utbildning av ungdomar, både teoretiskt och praktiskt
Ca 10 elever utbildades åt gången

Skolan drevs mellan 1962-1964. “Rektor” var Rolf Larsson/Lissjos. Duktig ingenjör från Malungsfors. Halva tiden teori och halva tiden praktik. Inga skolavgifter togs ut, i stället fick pojkarna betalt för den tid då de praktiserade. Det var lyckat för Norema då nästan alla elever stannade kvar på Norema efter skolan. 

Skolan började redan på Grimsmyrheden, där höll teorin till i matsalen. Då vi flyttat till nya verkstaden fanns det lokaler i övervånigen på gamla Hanssons.

Då det var examen från skolan bjöd firman alla på Sankt Eriksmässan i Stockholm. (Numera heter mässan "Tekniska mässan")
De bodde på hotellet i Enköping

// Arnold Joos Januari 2017

Företaget säljs

Norema fick en order på 2200 klädskåp till Sahlgrenska i Göteborg. Rosengrens var med och konkurrerade om denna order.
Norema fick även en order på 30.000 logementskåp, som togs i konkurrens med bl.a. Elektrolux.
Vi började bli en allvarlig konkurrent på marknaden.

Rosengrens fick ny VD, dom expanderade och började få trångt i Göteborg. 
På indstriområdet där dom låg byggdes det dessutom en massa köpcentra vilket gjorde det svårt att bygga ut

Jag blev kontaktad av en advokat ifrån Falun som meddelade att Rosengrens ville diskutera något samarbete med oss.
Diskussioner fördes med både Rosengrens, Elektrolux & Pressbolaget i Eskilstuna

Förhandlingar skedde med alla dessa parter i omgångar

För mig och min far Eric var det viktigt att värna om Malung, och i avtalet fanns en garanti att dom lokalt anställda skulle få behålla sina jobb
Rosengrens föreslog att anställa 400 man då dom hade andra produkter att flytta in.
Det var kassaskåpen begrep vi senare. Dom garanterade dock bara 200 anställda i det slutliga avtalet som skrevs. 
Det slutliga budet var bra

1 Juni 1965 kom man överens och företag och byggnad såldes till Rosengrens


// Arnold Joos Februari 2016

Volvo Amazon

I December 2016 blev jag kontaktad av Daniel Ammann från Schafisheim i Schweiz. Daniel har genomfört en fantastisk renovering av en Volvo Amzon från 1964 samt ett matchande Norema-takräcke. 

Daniel var intresserad av historik kring takräcket. Arnold Joos skrev ihop följande i Januari 2017:
Det aktuella takräcket är nog det bästa takräcke som vi tillverkat. Det var i extra hög kvalitet och tillverkades i ca 100 000 stycken exemplar vid Enköpingsfabriken ca mellan 1955-1965. Jag påstår att det var marknadens bästa takräcke. Det såldes till nästan alla länder i Västeuropa. Tullen var dock för hög för att nå in i en del länder så nära efter kriget. En kuriosa kanske är att jag bad min far kolla upp vad det fanns för takräcken i Ryssland då han gjorde en resa till Leningrad. Kanske var det 1956? Det visade sig att nästan det enda takräcke han såg var vårt takräcke. De hade importerats via Finland. Vi själva kom inte åt marknaden.
 
Det hade inte gått att tillverka takräcket utan egen elektrolytisk galvaniseringsanläggning. De lego-anläggningar som fanns var avsedda för betydligt mindre metalldelar än den anläggning vi byggde. I vår anläggning överfördes zinkbeläggning med elektricitet från metallen i nedsänkta zinkstavar till de nedsänkta takräcksdelarna. De stora karen stod i rader i en stor verkstadshall och innehöll olika extremt giftiga syror mm. mm. Det var hårda regler på ventilation och en rad andra arbetsskyddsmoment. Normalt lade man på ca 5 my i en vanlig galvaniseringsanläggning.
 

Då vår produkt skulle hålla i saltdränkta vägar lade vi på 25 my på våra takräcken. Jag kan fortfarande i dag se exemplar av vårt takräck som hängt med i gatumiljön i 50 år som och ännu inte rostat. 
 
Den galvanisering som ligger på vanliga trappor, skyddsräcken, stolpar till gatlyktor mm, är behandlade med “varmgalvanisering” Där sänker man ner godset i ett bad med smält zink. Beläggningen är där tjockare än på våra takräcken men den grova ytan skulle inte gå att sälja på en blank bil. 
 
Träribborna i botten förtjänar en särskilt uppmärksamhet. I början hade vi problem med att ribborna, även ribbor av flera ädla tropiska träslag, blev krokiga både på tvären och längden. Efter flera års letande hittade vi en ett sydamerikanskt sällsynt träd som var alldeles “dött”. Det höll sin form och var rakt även efter flera år, jag minns inte vad det hette och hela vårt arkiv brann ju upp 1965. 
 
Som framgår av en av bilderna svetsades vissa delar av takräcket i en s.k. “Pressvets”. På 50-talet var det ett alldeles nytt sätt att svetsa, man pressade in fyra spetsar i materialet som smalt ihop med kraftig elström. Vi blev konkurrensstarka genom så här moderna maskiner. 


// Arnold Joos Januari 2017

 

Se bildspel med fina bilder på amazonen och takräken

Produkter

Erik började med tillverkning av takräcken. Utöver takräcken har Norema tillverkat massor av olika produkter. Här kommer en kavalkad med produkter

Arbetsbänkar

Norema Arbetsbänkar

 

 

Se bildspel med broschyrer

Backspeglar

Backspeglar tillverkades åt alla Volvobilar
Både lastbilar och personbilar. Tillverkning av backspeglar pågick i många år

                   

 

Se bildspel med broschyrer

Billtillbehör

Biltillbehör

 

  

 

 

 

 

 

 

Se bildspel med broschyrer

Bårar

Norema tillverkade bårar som var speciella
Dom var konstruerade på så sätt att handtagen kunde tryckas in så att båren fick plats i en vanlig personbil. Handtagen var av trä för att det ej skulle bli kallt åt händerna

Kanterna var runda för att ej förstöra bilens inredning

Norema tillverkade drygt 20.000 bårar
Kom aldrig i bruk, men fanns upplagda i förråd

 

Se bildspel med broschyrer

Campingmöbler

Norema Campingmöbler

Norema tillverkade campingbord och stolar. Evald Emanuelsson uppfann speciella ben som fällde ut sig själva när man lyfte upp det ihopfällda bordet. Benen låste sig också automatiskt

 

Evald Emanuelsson med benställningen till ett campingbord

 

Se bildspel med broschyrer

Cykelställ

Norema Cykelställ

 

 

Se bildspel med broschyrer

Klädskåp

Tiderna förändrades och fackföreningarna började kräva att dom anställda skulle ha riktiga skåp att förvara sina kläder i. Tidigare hade man mest hängt av sig kläderna på en spik. Norema tillverkade och sålde många klädskåp genom åren.

Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg skulle ha 2200 klädskåp
Norema vann affären i konkurrens med Rosengrens och Elektrolux



Sålde 2000 skåp till Akademiska i Uppsala, och 2000 specialskåp till gruvorna i Kiruna
Dom skulle ha dubbel uppsättning. Ett skåp för dom privata kläderna, och ett för gruvkläderna

 

     

 

 

 

Ovanstående visar leveransen till Domnarvets järnverk i Borlänge med alla klädhyllor.
Tillverkningen skedde både i Enköping och Malung. Hälften tillverkades i delar i Malung och hälften i Enköping och monterades på plats. Dom var imponerade artt bitarna passade trots tillverkning på 2 olika ställen

 

 

 

    

 

    

Leverans av klädhyllor till Folkets hus i Linköping. Tack var en egen galvanisering och kromningsanläggning i Enköping så vann Norema denna order. 4 man var på plats i en vecka och monterade

 

 

 

 

Försvarets logementskåp

Alla vapengrenar skulle ha nya skåp. 
Armén, flyget och flottan skulle byta dom gamla träskåpen mot nya plåtskåp. 

Försvaret hade ritade ett skåp som dom begärde in offerter på från dom ledande tillverkarna i Sverige
Norema insåg att det var onödigt krångligt att tillverka, och designade om skåpen för att underlätta tillverkningen

Arnold Joos konstruerade om skåpet.

"Dom hade ritat in en spånskiva i dörren. Den ersatte jag av ett rör mellan plåtarna som svetsades in för vridstyvhet. Mycket billigare och mer stabilt. Sen knäckte jag ju plåten på ett annat sätt också. Under skåpet fanns i originalutförande en kokillgjuten aluminium-fot. Denna var mycket dyr att tillverka. Vid avsvalningen belv många krokiga, vilket ledde till omgjutning. Detta ersatte jag med 4 små hjul"

Detta gjorde det dessutom enklare att flytta skåpen både i verkstaden under tillverkningen och på logementen vid städning, bara att dra ut och sopa och skjuta tillbaka senare

Totalt levererade Norema 30.000 logementskåp till försvaret

Se bildspel med broschyrer

Skolskåp

Skåp till skolorna i Sverige

Skolorna gick från att ha egna bänkar och egen skolsal.
Nu ändrades detta till att eleverna skulle flytta mellan olika salar och hade då behov av skåp för förvaring av böcker



Dessa skåp var det bra vinst på. Sonesson var en konkurrerande firma, som också fick en delorder av skolverket.
Dom hann dock ej leverera enligt plan, så Norema tillverkade även skåp till dom.

Se bildspel med broschyrer

Skyltar
Solskydd (bilar)

Soldskydd "Gangsterkepsar"

 

Dom första solskärmarna var gjorda av plåt, sedan gick man över till plexiglas.
Det hände att dom första skärmarna blåste av när bilarna körde snabbt och vinden fick tag i undertill, detta löstes genom ett extra stag på mitten, kan ses i bilderna nedan

 

 

 

Se bildspel med broschyrer

Sängar

Norema Sängar

Utvecklingen gjorde att dom gamla skogskojorna ej längre dög, utan krav kom på sängar
Norema utvecklade en Säng, som man fäller upp den mot väggen så kommer det fram en sits

Erik var duktig att följa med utvecklingen i samhället och kunde se var behov dök upp
Salafabriken tillverkade bara dessa sängar. Norema var ensam på marknaden om denna sång. 
20-25 man i fabriken under ca 10år
Tillverkade tusentals sängar

 

Se bildspel med broschyrer

Takboxar

Norema Takboxar

Norema var först med att ta fram en takbox för bilar. Denna är gjord av glasfiber.
Det fanns även en modell med årtullar och åror som man kunde montera av från taket och använda som båt

    

    

Se bildspel med broschyrer

Takräcken

        

 

 

Armén köpte in flygplan i Italien under 2:a världskriget, och fraktades via Finland (nära ishavet) Dit åkte dom upp med lastbilar,
planen fraktades i delar. Armén köpte då takräcken av denna modell. Man hade dessa på taken med flygplansdelar i och hade presenningar över

 

 

 

 

Träbåtar

Norema Träbåtar

Norema tillverkade ca 400 båtar av kvistren furu per år vid fabriken i Grimsmyrheden
Sveriges dåtida jet-set köpte båtar av Norema. Prins Bertil, Direktör Lindkvist samt Raymond Sjöqvist som bl.a startade ”Räddningskåren” hade betällt mahognybåtar

Eric tillverkade dom, och begrep att tillverkningskostnaden skulle bli för stor, men tyckte att det var kul att få leverera till denna kändiselit trots förlustaffär. Båtfabriken brann ner till grunden den 2 Januari 1951. Mahognybåtarna var ej leveransklara när fabriken brann, men klarade sig från elden. Det blev nu en ännu sämre affär pga kostnader pga branden, men han ville under alla omständigheter leverera dessa.

Båttillverkningen fortsatte några år efter branden, men upphörde i samband med att Niss-Oskar och Jofa började tillverka båtar

 

 

   

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kanot tillverkad av masonite

 

 

Provkörning i älven. I bakgrunden Anders Eliassons garveri

 

Alice Joos provar en segelbåt byggd hos Norema
Foto Irene Matsson Petterssons foto

 

 

Mahognybåt beställd av Prins Bertil. På fotot Niss Gunnar Persson som utförde måleriarbete när kortet togs

 

 

 

Tält

Tält från Norema

"Lätt att resa, lätt på resa"

Före kriget fick man 2 veckors semester
Alla skulle ut på cykelsemester och ligga i tält.
Problematiskt för folk att resa tälten

Eric Joos uppfann ett specialtält där man knöt fast ena sidans snöre i ett träd eller liknande och drog i andra sidans snöre, då reste sig tältet av sig självt

Tältet var konstruerat som en upp-och-nervänd paraply

Verkstadsskåp

Verkstadsskåp

Se bildspel med broschyrer

Verktygslådor

Verktygslådor

 

Uppfinningar med patent av Eric Joos
Norema sålde mer än 1 miljon verktygslådor genom åren

 

Se bildspel med broschyrer

Verktygsvagnar

Norema verktygsvagnar/ montörvagnar

                   

Se bildspel med broschyrer

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *